Snart

Jag känner mig rastlös. Idag är det konsert kl 19.00. Avskedskonsert skulle man kunna säga. Jag har börjat packa mitt rum och pratar i telefon dagarna i ända, längtar efter att få vara med min familj.

Jag har börjat tänka ut någon slags plan; vad jag ska göra, var jag ska bo osv. Funderar över livet och framtiden och sätter upp små mål. Mitt första mål är att spela ikväll på konserten och att det ska gå bra. Mitt andra mål är packa ihop mitt rum och lite senare få ner en bil hit som kan hämta mina grejer. Sen ska jag åka hem och först ha lov och sen allvar.

Söndag. Imorgon är det genrep inför konserten. Detta är antagligen den sista veckan jag går i skolan. Jag har pratat med min familj och med Niklas och några som går här om att sluta. Det känns inte rätt att lägga ut sjukt mycket pengar som jag inte ens har på något som jag inte känner att jag vill.

Jag ska iaf vara med på konserten.

Lördag…

Vad ska man göra om man känner att man inte vill längre? Jag har känt väldigt ofta på sista tiden att jag inte vill. Jag vill inte gå i skolan och bara övaövaövaövaöva. Jag vägrar. Dessutom är så innerligt trött på musiker, med sina attityder och sitt eviga tjat om musik. Det kan ju vara så, att det är hela omställningen att flytta hemifrån som gör att jag känner såhär. Eller så är det bara det att jag har gått i skolan i 12 år (om inte mer) och känner att det får räcka nu, för ett tag.

Kanske borde jag bara hålla ut ett tag ändå, kämpa på. Det är ju bara ett år och om jag satsar kan jag få ut mycket av det. Men jag måste säga att det tar emot, det är något slags inre strid. Alla som går i min klass är så jäkla duktiga, dom vet att dom vill göra detta och går verkligen in för det. Jag vet inte alls om jag vill göra detta och går inte alls in för det. Jag har försökt…

Jag vill nog helst av allt åka hem och vara med min familj lite, jobba och tjäna pengar så att jag kan börja gå på yoga igen, ut och resa, volontärarbeta i Afrika, göra det jag vill. Inte sitta här utan att ens få ta lån och inte kunna göra något annat än att öva…

Sol

Vad hände med dagen då?

Jo- vi fick chokladtårta till fikat! Jag höll nästan på att missa det. Om inte Malin hade öppnat dörren till matsalen och ropat: ”Mimmi, kom hit! Det finns chokladtårta!!” Så hade jag bara lunkat vidare till dom trista övningsrummen, där jag ändå inte hade gjort något vettigt.

Jag satt faktiskt ner vid en av flyglarna i en av de trista övningsrummen i den trista källaren (phu) och försökte öva på min pianoläxa. Men, så tittade jag ut genom fönstret. Eftersom jag var i källaren så var jag tvungen att ställa mig på tå för att kunna kika ut. Och vad fanns där ute om inte solen, havet och en grön kulle! Jag klättrade upp på en stol, öppnade fönstret så mycket det gick och hivade mig ut. Först hamnade jag i en buske, men jag tog mig loss och var fri! Fri från trist notläsning och tråkigt, grått rum. Det var skönt, inte en människa i sikte och hela havet framför mina ögon. Jag satt en stund på en stubbe och tänkte att man måste rymma ibland.

Och nu måste jag rymma vidare. Rymma till Lena och staden!

Fredag, igen

Fredag morgon. Jag har inga lektioner idag, trots det tog jag min indiskan-mugg och gick till matsalen klockan åtta för att äta frukost. Jag är duktigt.

Den främsta anledningen till att jag gick till frukosten (med min egen mugg dessutom) var att jag planerade att sno med mig lite yoghurt att ha till min kikärtscurry. Till min stora besvikelse fanns det ingen naturell yoghurt, så det enda min mugg fylldes med den morgonen var grönt te.

Det är en skön dag idag; helt klar och solig och man ser tydligt Helsingör borta över sundet. Vad ska man göra idag då?? Det är jättemånga som ska åka hem över helgen, det är lite tråkigt… Jag följer kanske med Lena in till Hbg för att dricka smoothie på Dunkers. Dunkers är mitt nya ställe; deras smootihe är skitgod och man får jättemycket för 20 kr. Kom hit så går vi dit!

Vad händer annars då… jo, jag våndas lite över mitt solo. På måndag morgon är det genrep. Jag är den enda solisten och jag spelar dessutom sist!! Shit alltså. Men det känns ändå rätt bra. Igår när jag hade gitarrlektion (på Dunkers förövrigt) så spelade jag lite av stycket och min gitarrlärare (som hittills aldrig har sagt något positivt om mitt spelande) sa; ”Men det var ju jättebra spelat. Ja, jag gnäller inte alltid!”. Sen var jag glad resten av dagen.

Nu måste jag gå och duscha, jag har suttit här hur länge som helst…

Solo

Nu vart det onsdag igen. Har haft en kaotisk vecka so far. Igår och i förrgår hade jag värsta ångesten. Jag kom nämligen på mig själv med att säga att jag ska spela solo på nästa konsert. Jag var jätteledsen och ville sluta skolan, konstigt hur man kan bli… Men det känns bättre nu. Det jag är rädd för att att tappa bort mig och sitta där som ett fån och inte veta vad jag ska spela. Men jag antar att jag måste göra det ändå, även om jag är rädd.

Redan onsdag, shit!

Sitter som så många gånger förr i biblioteket på skolan. Jag gillar verkligen vårt skolbibliotek; det sitter alltid små trevliga damer i sofforna som läser på 55+ linjen och om jag tittar rakt fram ut genom fönstret så ser jag Danmark över havet. Dessutom hittar jag nästan alltid någon spännande bok som jag lånar:)

Igår var jag på konsert. Det var makalöst, underbart och svinbra!! Vi hade fått biljetter från skolan till en Kroke-konsert på Dunkers. Kroke är en Polsk grupp som spelar klezmer med influenser från många andra musikstilar. Jag har hört dom innan, eftersom pappa har skivor, men att se dom live var en upplevelse. http://www.kroke.krakow.pl/html_en/varia_en.html. Kolla in!

Och grattis till Kim och Dan och Thorsten förresten! Jag längtar efter att få se den lille… 

Tråk

Sitter hemma och känner mig som skit.

Skulle åkt tillbaks till skolan imorse tio i sju, men det var en märklig kraft som ville att jag skulle ligga kvar i sängen fram till ungefär nu. Som tur är, så har jag inga lektioner i dag förutom morgonsamlingen som jag har missat fett jättemycket. Jag vill inte alls åka tillbaks till Hbg. Jag vet att det kommer vara bra när jag väl är där, men jag vill inte åka ifrån min familj och Niklas. Jag vill bara vara hemma och sitta i soffan med mitt täcke och titta på Love Actually och inte alls öva in ena sidan av Bach-preluden till på torsdag. Dessutom så missade jag min tandläkartid imorse, så nu måste jag ringa och fixa ny tid. Och Olle vägrar gå till skolan… Allt löser sig nog, men just nu känns det inte alls kul.

Nu ska jag nog äta frukost tror jag…