Hela helgen

Imorse vaknade jag av att jag inte ville gå upp. En gris låg brevid mig, han vill inte heller gå upp. Därför sov vi jääätteeelänge och han missade både sitt tåg och sin japanskalektion och själv missade jag nog inte så mycket. Skönt att sova.  Det det visade sig iallafall vara en väldigt fin dag idag och när jag äntligen vaknade och ville gå upp, så strömmade solen in genom en liten springa i min dörr och gjorde en litenliten bit av rummet alldeles guldigt.  Najs.

Niklas åkte iaf tillbaks till Lund efter ett tag. Undrar vad han gör nu? Kanske så har han gått och lagt sig, men det tror jag inte, han sitter säkert och spelar tv-spel. Jag och Helena åkte dit i fredags för att hälsa på. Niklas hade gjort paj och köpt vin, där kan man snacka fixa! Det var mysigt och trevligt och vi tittade på konstiga barnprogram (barn ser så mycket konstigt nuförtiden, gjorde vi också det när vi var små?). När vinet var slut gick vi ut i kylan och höll på att dö, för vi kom aldrig fram till Ariman, men så gjorde vi det ändå (kom fram alltså) och jag fick en drink eftersom Niklas var min Suger Daddy hela kvällen. Ariman var mindre mysigt men det gjorde inte så väldans mycket, sällskapet var ju ok! Helena hade tjatat om falafel hela dagen, så när vi kände oss klara gick vi och åt Lunds billigaste och by reputation godaste sådan. Den var helt ok, kunde varit mer sås. MEN man kunde få hommus och fetaost i, så det vägde upp.

Niklas följde med mig hem på lördagen och vi köpte maassaa godis och hyrde ”Allt om min buske”. Vi trodde den skulle vara bra, men den var bara inte det. Kändes faktiskt som ett waste att titta på; ingen handling, inget syfte, ingen mening, inget skådespeleri att tala om och ingen känsla. Det är som att dom som gjort filmen tänkte; ”nu ska vi göra något annorlunda, vågat och lite mystiskt!”. Annorlunda är den helt klart, men annorlunda och kass. 

På lördagskvällen fotojobbade jag. Fy fan, I say no more. Fast Niklas kom och hämtade mig när jag var klar, då blev jag glad! Jag jobbade faktiskt på söndagen också. Jag stod på museet och delade ut kassar med roliga små saker till söta, jobbiga, blyga, skräniga, fula, mysiga, försynta och äckliga barn. Dom var såklart inte allt samtidigt, men ni fattar. Jag gick hem i mörkret med Olle och Niklas och var så trött när jag kom hem att ni förstår det bara inte. Det var längesen jag gjorde någonting vettigt och vettiga saker tar på krafterna.

Nu ska jag sova.