halva veckan
april 23, 2008
Jag vara glad.
Igår träffade jag en man som heter Julio Cesar, det är inte därför jag är glad men det bidrar lite grann. Kan ni tänka er att varje gång han säger hela sitt namn så är det nästan som att han säger ”det är jag som är kejsaren!”. Men den Grundläggande, riktiga anledningen till att jag är glad är att jag har sagt upp mig från mitt jobb på Greenpeace. Jag gillar GP och det har känts riktigt bra att få jobba för en hardcore miljöorganisation, men jag har inget liv. Och det vill jag ha! Och det får jag ha! Nu har jag det, snart. Yes. På fredag är det min sista jobbdag, i hela livet. Nej, såklart det inte är (men det hade varit skönt). Sen är det maj och det innebär att det snart är sommar och då kommer jag ändå jobba på museet som vanligt antar jag.
Så i hemlighet börjar mitt sommarlov nästa vecka. Åhhh! Och det bästa av allt är att jag får lön på fredag och nästa månad också och lönen nästa månad kommer var riktigt fet och go. Åhhh! Detta innebär att jag antagligen kommer att åka till Roskilde och kolla på både Neil Young och Nick Cave! Är inte det underbart?
En annan grej som är underbar är att jag har haft en långhelg i Stockholm/Norrtälje. Jag åkte upp på torsdagen och hade den oförskämda turen att få åka första klass ändå till Mjölby! Ojojoj, det var glassigt må jag säga. I Stockholm träffade jag Calle vid KTH och tillsammans åkte vi en timme med buss till Norrtälje. I Norrtälje väntade Ester och Edvin och Ester hade stekt sill. Det var så mysigt att träffa dom igen och Edvin var underbar och gosig och rolig och söt…
Det bästa var att jag och Ester fick ensamtid i Stockholm på fredagen och kunde gå och fika och äta på restaurang och kolla i secondhandaffärer och gå och shoppa lyxmat på Cajsa Warg. Det var så trevligt!
Men anledningen till att jag åkte upp från första början, var att jag skulle gå på konsert. Vilket jag också gjorde. På söndagen spelade James Taylor på cirkus, and I was there…
Jag tror jag ringde till mamma tre gånger under konserten så att hon också fick lyssna, det var ju ändå hon som introducerade oss.
Så, allt som allt: livet är bra idag, vi får se hur det känns imorgon.
