Idag vaknade jag kvart i sju och var klarvaken på tre sekunder. Fick panik. Det gick över.

Åkte in till stan och träffade: Ellen, Kirsten och Elin. Kirsten fick en endagförtidig födelsedagspresent: en pin som det står ”Spock is my homeboy” på. Hon blev glad. Jag åt ett choklad-wienerbröd, men på kvittot stod det vetebröd. Vetebröd och wienerbröd är inte samma sak, alls faktiskt. Men jag hade överseende med det också.

Jag känner ett lätt illamående med en touch av magknip. Jag tror det har något att göra med att jag ska flytta på torsdag och är oroväckande lugn och carefree. Just nu är jag hemma hos Niklas, jag hoppas att vi ska se på Eddie Izzard snart. Niklas rum är invaderat av småsyskon; den ena spelar Xbox360 och den andra spelar på den enas dator, om ni förstår.  Jag känner mig irriterad.  Hur ska jag bli glad? Jo, jag  går ut på YouTube.

Haha, nu är jag glad. Det klippet jag blev gladast av kommer här, Eddie Izzard är The Holy Inquisition.