en relativt bra lördag

Här i Hällefors sandar man inte trottoarerna. Det behövs inte, förutom precis utanför vårdcentralen. Det hade ju varit lite pinsamt om någon skulle gå ut från vårdcentralen, halka och slå ihjäl sig.
Så nu när det är svinkallt och snön gömmer ett tjockt lager is, så måste man trippa omkring försiktigt på gatorna så att man inte bryter benen, eller går ner i en ofrivillig spagat.

Jag sitter i mitt nystädade rum och äter brysselkålssoppa (som inte blev så god som jag hade hoppats, men ändå relativt njutbar) och lyssnar på mitt nya musikfynd Ray LaMontagne. Han är faktiskt helt underbar, speciellt låten You Are the Best Thing. Man blir jätteglad, jag lovar! Jag har precis återupptäckt hur bra Amazon.com är för att hitta ny musik.

Igår hade vi tenta i sensorik och dryck, vilket jag försöker förtränga. Den var inte nådig, men jag hoppas ändå att det gick vägen. Var så deperimerad på kvällen att jag inte pallade laga mat, utan köpte en tapastallrik för 39.90 och lite olivbröd på ICA. Gott.
Satt hemma hos Carl och Carl halva natten och drack kaffe (?) och kollade på film. Snacka om att deras korridor är roligare än den här (förlåt då). När jag kom dit var det värsta festen men en massa glada konst/designare. Det är aldrig fest i vår korridor. Eller så är det kanske det, och jag är bara inte bjuden…? Hehe, neeeeej!

Nu ska jag äta upp min soppa, som börjar bli lite kall och lite tråkig. Får se vad kvällen erbjuder, kanske åker jag in till Grythyttan och smiter in på puben med Blessie.

Ciao

Huvet fullt av sprit

Måste ta en PAUS.
Inte tänka på ett tag.

Jag har spenderat flera dagar med att bara plugga inför morgondagens tenta. Har ändå känts rätt bra att ha saker att göra, slippa tänka på annat, tänka på det som skaver i bröstet.
Men nu känns det som att jag inte kan ta in mer. Jag ligger och läser om druvor, regioner, destillationsprocedurer, öl, jäsning, smaker, färger, söta viner, torra viner, sprit, historia.
Orkar inte mer.

Gick en promenad i morse, by the way. Det var frostigt kallt och soligt, och jag blev lite glad i själen.

 

 

jaja

Jag har blivit utmanad av Ellsan att skriva sju saker om mig själv

1. Jag är oerhört känsligt och tar saker personligt fastän jag kanske inte borde det (vad nu det innebär…)
2. Jag slänger in alla mina kläder i garderoben och hade tyckt det var jättejobbigt om någon tittat in och sett hur där ser ut.
3. När jag var liten sa jag att jag skulle bli en pojke när jag blev stor.
4. Jag brukar dansa fåndans när ingen ser (Elsa är undantaget).
5. Jag kan inte förstå att jag och min compadre Ellen högg av ögon/tentakler på sniglar när vi var små.
6. Jag tycker det är svårt att komma på påståenden till sådana här listor.
7. Jag skulle vilja säga, å det mest bestämda! att jag är latare än vad Ellen är.

OK, skitkula saker jag skrev då. Nu ska jag fortsätta läsa om Spaniens viner.

Blö

Jag känner för att göra något helt och hållet radikalt. Inte ligga i sängen och läsa om vinetiketter, eller försöka lära mig de vanligaste karaktärerna i en cabernet sauvignon (vilket kanske inte är en så jätteoradikal syssla för mig iofs…).
Jag vill ut och springa! Springa i mörkret och kylan. Se om det gör någon skillnad, om det känns annorlunda sen. Jag börjar känna mig lite smått trött på mig själv och behöver någonslags förändring. Inspiration, kreativitet, glädje… det känns som att allt ligger på noll. Vad ska jag göra för att komma ur det här konstiga hjulet jag har fastnat i?

Antagligen kommer jag inte gå ut och springa ikväll, jag är för lat. Det har jag alltid varit. Men jag ska verkligen försöka.
En glädjande nyhet är iaf att jag är ledig imorgon. Detta innebär en lång sovmorgon följd av en lång frukost.

Kanske pannkakor?

Kallt i natt eller?

Go Obama!
Kändes lite som julafton när jag vaknade imorse och satte igång TV:n, vilken jäkla seger. Blev lite smårörd…
Tycker gott att det kunde vara Obama-tema på puben ikväll, jag hade kunnat tänka mig dansa till ”I kissed a girl” utklädd till Barack.

Utanför mitt fönster är det mörkt redan. Klockan halv fem. Mörkt och kallt. Det luktar… kål. Kåldolmar skulle jag tro. Inte speciellt behagligt doft, eller pleasant som Judith Annett skulle sagt. Ute i korridoren luktar det ännu värre. Jag får lite Ryssland-flashbacks; svettiga damer i helsyntetiska tröjor; mörka restauranglokaler med sliskig saxofon-muzak; äldre fetlagda män i tajta kalsonger. Mmm, det var tider!